NATURLIGA RÖRELSER

Sensing Yogan är en underbart mjuk rörelseform som tagit sitt tänk från hur djur, små barn och naturfolk beter sig naturligt i rörelse och i vila. Det är också en tanke om hur vi alltid sedan urminnes tider naturligt varit i rörelse med långa perioder av återhämtning och vila emellan.

När vi föds så har vi alla en kod, som en förprogrammering hur vi ska röra oss. Bebisar utvecklar sig och sitt rörelsemönster genom att göra pandikulationer (kroppsgäspar) och genom att testa sig fram. Rent intuitivt har vi sedan urminnes tider alltid vetat hur vi ska röra oss - som sagt det ligger i vår kropps unika kodning.

Så i Sensing Yogan har vi plockat tillbaka det där enkla och mjuka sättet att röra oss på utan något tvång eller att uppleva att vi behöver prestera på mattan. Det är detta som ger så mycket läkning och som ger tillbaka ett mer naturligt och skönt sätt att hantera vardagen på.

De naturliga rörelserna gör också så att vi kan komma tillbaka snabbare när vi eventuellt har skadat oss eller dragit på oss obalanser genom att sitta och göra saker på samma sätt för länge eller något annat.

Sensing funkar också så bra för att vår kropp är uppbyggd i ett rutnät av bindväv. Allt i kroppen är i princip bindväv - fascia. De här rutnäten behöver rörelse och de behöver rörelser i spiraler. Det kanske låter avancerat, men det är egentligen motsatsen till att tänka linjer i kroppen och i stället tänka helhet - att allt hör ihop och sitter ihop med allt annat.

Så om du petar i ett spindelnät så rör sig hela nätet. Om du rör dig med tanken om att du är en helhet i kroppen så kommer också hela din väv som är som en kroppsstrumpa att röra sig och bidra till en skönare känsla i kroppen.

PANDIKULATION

Hjärtat i allt det som vi lär ut i Sensing Yoga är något som kallas för PANDIKULATION. Pandikulation kan man säga är som en "kroppsgäsp". Det är något som du gör precis när du vaknat, eller när du suttit vid skrivbordet en stund och känner för att sträcka på dig. Det är en kroppsgäsp som inte alltid behöver innehålla en mungäsp. Det är helt enkelt en helkroppsaktivering som gör mer för vårt nervsystem än vad vi kanske tror eller vet idag.

Så när vi gör en kroppsgäsp så gör vi det på en inandning. Vi håller sedan och upplever att vi expanderar, spänner ut. När vi sedan andas ut så gör vi det i en fullständigt avslappnad känsla och låter kroppen mjukna helt och hållet efteråt. Det är så här djur och små barn gör - upp till 40 ggr per dag. Vi vuxna gör det ca 5-15 ggr per dag.

Så det här är alltså en naturlig del av små barn och djurs vardagliga liv. Något som kommer utan att de tänker på det och framför allt så sker det när de varit stilla en längre tid. Så djur gör sina kroppsgäspar och skakar hela tiden för att upprätthålla en frisk och sund bindväv och för att skicka signaler till hjärnan om hur det är ställt i de mjuka vävnaderna och musklerna.

Det är något som är lika viktigt som att tänka på sin kost eller annan träning eller motion. Det är lika viktigt just för att det omprogrammerar hjärnan till musklerna. När vi har utsatt kroppen för ett trauma eller stress under en längre tid så sker det en mer eller mindre en permanent låsning i muskler och mjuka vävnader. Ni vet när axlarna sitter uppe vid öronen och inte kommer ner med den egna viljan eller lite massage. Då vet vi att nervsystemet har gått in och låst våra muskler för att dels spara på energi och dels för att minska slitage och skador.

Hur vet vi då att det är viktigt och varför gör vi vuxna det så sällan? Eftersom djur och små barn gör det så ofta så borde det betyda något för oss. Kan det vara så att avsaknaden av just pandikulation kan bidra till smärta, värk, utmattning, sämre hållning, skador mm?

Djur gör alltid en kroppsgäsp när de varit i REM-sömn för att ge en signal till musklerna och mjuka vävnader att tighta till sig igen. När man sovit så slappnar de av och då finns ju inget stöd för oss. Det är likadant när vi vilat ett tag och ska resa oss. Kolla nästa gång du varit stilla en längre stund om kroppen tycker om en kroppsgäsp.

En pandikulation frigör även oxytocin. Det är vårt kärlekshormon och även det som hjälper till att sänka kortisol - vårt stresshormon. Så hur skulle det vara att börja kroppsgäspa lite mer. Att börja morgonen med en sträckning och uppleva den där superhärliga känslan efteråt.

VÅR VAGUSNERV

Vår vagus är en del i vårt nervsystem. Den tillhör den parasympatiska delen och är som en snabb kabel med olika förgreningar som samlar ihop information från vårt inre och skickar vidare den informationen till hjärnan. Efter det så går det ner en signal om åtgärd. Vagus är absolut den viktigaste delen i den här kedjan för at kunna må bra och för att kunna uppleva lugn, ro & harmoni.

Vårt autonoma nervsystem består av två olika krafter. Den ena delen, den sympatiska finns där för oss för att vi ska kunna upptäcka faror omkring oss. Den delen är den som sätter på brandlarmet när något händer. Tyvärr så sätter den på larmet varje gång det sker något, även om det "bara" var ett mail eller en smärre katastrof med någon närstående. Den sidan har vi för att kunna skydda oss och för att kunna mobilisera oss och komma bort från en riktig fara.

Den andra delen är vår parasympatiska där det är vår vagus som är den viktigaste nerven. Det är en kraniosakral nerv, vår 10:e av tolv. Den utgår från hjärnstammen och går ner på höger och vänster sida och går in i alla våra inre organ (utom binjurarna och sköldkörteln) och samlar där ihop information. Den informationen skickas upp till hjärnan och där ska det då gå en signal om åtgärd tillbaka. Vagus är alltså både sensorisk och motorisk. 

Säg att vagus känner av att din blåsa är full. Då går det upp en sensorisk info om detta - vagus är en riktig skvallerbytta. Väl i hjärnan så ska det processas och så ska en motorisk signal om att gå och kissa infinna sig.

Men om nu inte vagus är frisk och hel så kommer inte heller signalen bli riktigt sann. Det är därför som man kanske måste kissa stup i kvarten när man är stressad eller att man kan hålla sig en hel dag om man inte vill gå på skoltoaletten eller på en offentlig toa för att det stressar en. Det blir inte riktigt bra med en vagus som inte mår bra och som inte har förmågan att kunna reglera av sig själv. 

Symtom när din vagus inte mår bra:

• Problem med magen och sin matsmältning
• Problem med att kunna svälja maten
• Hosta efter att man har ätit eller druckit
• Hicka
• En kräkreflex som inte funkar
• Huvudvärk
• Migrän
• Hjärt- & kärlproblematik
• Hjärtklappning
• Depression
• Ångest och panikångest
• Andningssvårigheter
• Illamående
• Yrsel
• Svimma
• Problematik med öronen
• Problematik med ögonen
• Att känna sig avstängd och apatisk, vara i freeze
• Utmattad, utmattningsdepression
• Att inte känna sig hungrig eller mätt
• Att inte veta när man är trött förrän det är för sent och man däckar
• Att inte kunna ta sig upp ur sängen
• Sömnproblematik, insomningsproblem
• Problem med kalla händer och fötter
• Problem med att kunna reglera hela kroppens temperatur